Hayden

Lund igen

    

                                                                                                                                         

Höst

När de gula löven faller och de kalla vindarna ilar vet man att den mörka hösten är på ingång.

 

Hösten är den årstid jag inte riktigt vet om jag älskar eller hatar. Visst är det mysigt med alla färger, tända ljus och filmdagar men samtidigt kommer mörkret snabbare, vinden är kallare och ännu ett år lider mot sitt slut. Varje år är jag lika förväntansfull inför hösten. Tanken på de färglada lövhögarna jag ska hoppa i och alla de varma färger jag ska bära. Men varje år visar de sig vara lika jobbigt att kratta ihop den där lövhögen, och varje år visar de sig att jag har samma tråkiga mörka färger på mig. Ändå längtar jag alltid tillbaka till hösten.

 

Brac, Croatia

                                                                  

Jag sitter nu hemma i regniga, kalla Sverige och kollar tillbaka på alla underbara bilder från min härliga resa till Brac, Kroatien. Vi hade en underbar vecka med mycket solande och (för min del) inte så mycket badande (eftersom jag e en extrem badkruka.)
Vädret var perfekt, vissa dagar va det dock alldeles för varmt för att röra sig. Innan man kommit fram till restaurangen för frukost på morgonen var man redan genom svettig. Men i övrigt var det riktigt härligt.

Kroatien var ett riktigt chill och härligt land. Det kändes inte riktigt som invånarna höll för hårt i regler eller tider. Vilket jag upplevde som både bra och dåligt. Det var riktigt skönt för de fick allting att kännas väldigt avslappnat och inte så strikt som i Sverige på något sätt? Det kändes som man tog saker som dom kommer. Men samtidigt så fick de också landet att se väldigt o organiserat ut då dom alltid var sena etc. 

Som jag sa så bestod resan mest av solande och badande, för man orkade inte riktigt göra något annat i den värmen. Men en sak gjorde vi, och jag är faktiskt väldigt överraskad över att jag gjorde det. Vi åkte parasaling! Det va faktiskt riktigt häftigt och inte alls lika läskigt som jag hade trott. Dock så har jag nog aldrig hållit i mig så hårt som jag gjorde när det  hoppade till i hela fallskärmen. Dessutom åkte jag och min lillebror upp först och vi är de två meeeesigaste personerna så är faktiskt väldigt stolt över oss båda.

 

Men som sagt, vi hade en underbar vecka och jag kommer definitivt åka tillbaka till Kroatien igen.

"Att krama alla hejdå gjorde ont"

Den 10 Juni 2016 är dagen då jag gick ut 9:an. Det är den dagen jag så länge hade fruktat och dagen jag aldrig ville skulle komma. Men den kom och fast det fortfarande känns helt overkligt så är detta sanningen som jag måste förstå.

Avslutningen i skolan var ett par sorgliga timmar. Jag visste att jag skulle bli rörd och tycka det var sorgligt men jag trodde inte jag skulle börja gråta då jag har väldigt svårt att gråta inför folk. Men gråta gjorde jag i mängder. Jag lyckades hålla kvar ett glatt ansikte tills vi hade sjungit vår mentors sång. Då blev allt bara för mycket och det kändes i hjärtat att det var på riktigt.
Jag är överraskad att jag inte skämdes mer över att gråta, hade det varit någon annan dag hade jag med största sannolikhet gjort det. Men det kändes okej att vara ledsen.
Jag försökte hålla mig samman så mycket som jag kunde men allting var så himla sorgligt. När lärarna delade ut våra betyg så sa dom ett par fina ord om varje person, det var så himla jobbigt men fint att lyssna på.
Efter betygs utdelning och ett tack från mentorerna var det dags att gå och säga hejdå till alla andra.
Detta tyckte jag var så svårt. Folk grät och kramades och sa fina ord & allt var bara jätte jobbigt. Vissa av människorna har jag känt i 3 år men andra i 14 och att nu säga hejdå till alla dem var hemskt. Att krama alla hejdå gjorde så ont.
När jag kramat både lärare och elever hejdå var det dags att lämna skolan en sista gång. Planen var att åka direkt till Emma men jag kände att jag behövde komma hem en stund, mest för att sminka om mig efter allt gråtande. Men efter det åkte jag hem till Emma och senare stack jag, Emma, Lovisa & Agnes in till Malmö för att äta på Pinchos. Efter en mycket god och trevlig middag var det tid till att bege sig hem till vår lilla by igen. Det var ett väldigt fint och mysigt avslut av dessa åren.

Tack

 

Tack till de tre bästa åren i mitt liv. Jag har skrattat och gråtigt i mängder, har haft de roligaste och de värsta dagarna i mitt liv. Jag har lärt mig så himla mycket om mig själv och om andra människor. Jag kommer längta tillbaka till dessa åren i all framtid och jag kommer aldrig sluta sakna alla de underbara människor som varit med mig de senaste åren. Tack för denna tiden. Tack för allt.

♥Spanien 2015♥

En av de bästa resor jag gjort i hela mitt liv är vår släckt resa till Spanien i Juni förra året. Vi är en stor släckt som står varandra mycket nära så när vi fick höra att 23 av oss skulle ta en tur till Spanien var det som att alla mina önskningar gick i uppfyllelse. Så när resväskan var packad drog vi oss iväg mot det varma, härliga, efter längtade landet.
Vår, eller ja mer min vecka hade inte den bästa början då min väska inte hade följt med vårt plan... Great! Jag var såklart jätte ledsen, ingen visste ju var min väska var någonstans. Jag var 100% säker på att jag aldrig skulle få se den igen. Detta var så typiskt för jag är inte en person som förvänta sig något bra utav någon situation men jag hade såklart dagen innan resan sagt att "Nä, det finns ingenting som kan förstöra denna resan".. Och fan fick jag för det. Men men, det löste sig. Jag fick tillbaka väskan 2 dagar senare och kunde äntligen pusta ut.

 Som sagt var vi 23 på resan så vi behövde ett stort hus. Dom vuxna hade letat länge efter ett hus och hittade tillslut ett enormt rosa hus där alla mer än väl fick plats. Med 10 sovrum, badrum som inte går att räkna, inne och ute kök, pool, spelrum och en massa andra rum jag faktiskt aldrig var i klarade vi oss ganska fint.

 

Jag och min närmaste kusin Maja delade på ett av rummen högt upp. Det var super duper mysigt men även lite jobbigt när du behövde gå upp för countless av trappsteg efter en lång dag av solande. Nä men vi hade det verkligen jätte mysigt! Vi spelade finns i sjön HELA tiden (eftersom jag och Maja är de ända som tycker det är kul att spela finns i sjön) och hade såklart jätte roligt tillsammans. 

Hela släkten hade en underbar vecka. Såklart spenderade vi större delen av tiden i en solstol eller i poolen men vi fann också tid till att strosa runt i Denia, åka till ett shoppingcenter, gå på ett berg (typ) och spela kort. Gud vad vi spelade kort. Vi åt på restaurang en del av kvällarna och andra kvällar hade de mycket trevliga personerna som ägde huset fixat mat åt oss. All mat var verkligen så himla god!

Resan till Denia är en resa jag aldrig kommer glömma och aldrig kommer att lämna mitt hjärta.